söndag 18 oktober 2009

Återhämtning.

Tiden och jag är inte i fas!
Efter två lektioner på inkallningskursen för gårdisar, så fick vi Frida som är delägare i Hundstjärnan rycka in som ledare och då blev det drag under galoscherna. Vi har haft bra träning och en mycket givande teorikväll förra veckan. En liten Götängensvalp finns med oss i gänget.
När vi kommer i backen till Keilers park där vi tränar så står Hippi upp och blir ivrig att få komma ut till sin träning. Dofterna måste vara en stark faktor för henne.

Noella haltar på vänster bakben och vi har varit och röntgat henne. Hon hade glapp i knäleden och hade en liten inflammation. Veterinären kallade det epifysiolys i tibia/fibula. Googlade på det: Epifysiolys=glidning i tillväxtzonen. Tibia: Skenben Fibula=vadben. Hon fick antibiotika Rimadyl 1/2 tablett 2ggr/dag i 10 dagar mot inflammationen och för att minska smärtan. Noella är glad och pigg och verkar inte vara påverkad av det. Det svåraste är att hålla henne lugn. Att gå lugnt är ok men att busa och hoppa som är hennes naturliga element är värre att hålla lugnt!I
I morgon måndag ska vi på återbesök så får vi hoppas det har gått åt rätt håll!



Vi avslutade vår valpkurs på Karisma för ett parveckor

sedan och var så nöjda.. Skulle gå fortsättningskursen
men får avvakta med Noellas knä.Har under tiden köpt
en liten lättläst bra bok om lugnande signaler, i samspråk
med hunden av Turid Rugaas som på ett lättsamt sätt gör mig
medveten om hur jag ska lära mig tyda hundarnas signaler.
Bara att bli medveten om dem är så spännande och vi har
börjat med att vi gärna gäspar och gör en slick för att visa
att läget är lugnt! Jättekul!

Vi har varit på stugan och myst i höstrusket med brasa och
trevligt sällskap,det gillar vi för då får vi träffa halvbrossan Bond.



Noella försöker ta plats, för krabba gillade den lilla fröken!
Hippi är lite frustrerad för hon vet att hon inte får sitta
med vid bordet så hon vänder ryggen till Noellas uppträdande
och strax fick hon bekräftat sin känsla att Noella gjorde fel,
för Noella fick snällt hoppa ner på golvet!


Beredd till bus, alltid!

1 kommentar:

Jenny Beckman sa...

Vad tråkigt att Noella har ont! Men det låter på din beskrivning som det är något som växer bort? Hoppas det! Hon är så lik Luma när man ser nacken på henne, Luma har ju samma vita spets i det svarta.

Lugnande signaler är bra, den borde finnas i alla hundägares hem!